Då var det dags för oss att säga farväl till våra värdar. De bulgariska eleverna och vi hade en mycket tidig avfärd, så det var samling redan 4.45! Nästan alla kom i tid till sista kramkalaset. Innan sista kramen och lite tårar fick man så klart visa upp passet. För vissa var kramkalaset mer tårögt än för andra, då eleverna kom olika nära sina värdar och andra elever. De som var mest tårögda räknade ut att det är 128 dagar till italienarna kommer till Sverige.
Efter att ha köat i 75 minuter var vi incheckade…. Då var det 15 minuter till planet till Milano lyfte, så det var snabba ryck i säkerhetskontrollen! Vi var sist på planet, men kunde ta det lugnt på planet, då det blev lite försenat. Detta gjorde att vi fick lite kortare tid i Milano, men det gick bra, då det planet också var försenat. Från ett varmt Catania märkte vi att det nästan var nollgradigt i Milano. På planet från Milano till Amsterdam kom skrivblocken fram för den sista egna reflektionen: vad har jag lärt mig om mig själv på denna resa. Ska bli intressant läsning! Fast vi hann också njuta av den vackra utsikten över Alperna.
Väl i Amsterdam, Schiphol, som är en stoooor flygplats, blev det riktigt knappt med tiden och det bliv inga kisspauser eller inköp förrän vi hade kommit fram till gaten och sett att planet inte hade börjat boarda än. Vi transporterade oss genom flygplatsen i idrottslärarens tempo, så vi blev inte omsprungna av någon. Väl framme vid gaten hade 5 minuter till inköp och toalettbesök, så det var inte så stor marginal.
När vi närmade oss Köpenhamn var det en annan utsikt från planet.

På Kastrup hade vi bara att vänta på bagaget, men här hade vi för första gången otur. Våra väskor kom inte! De 18 väskorna hade inte hunnit med våra snabba ryck mellan bytena. Som tur var, var de väldigt tillmötesgående på Kastrup och lät oss göra en enda anmälan på alla väskorna, så det gick betydligt snabbare än vad det kunde ha gjort. Det positiva med detta var att vi enklare fick plats på tåget över till Sverige.
Väl hemma i Lund var det nytt kramkalas med de föräldrar som mötte upp. En mycket trevlig och lärorik resa var slut, och med den också vår sista resa i projektet. Nu har vi bara kvar att i mars vara värdar för 30 besökande elever från våra partnerskolor. Det ser vi fram emot!