Dagens första uppgift var att skriva i dagboken. Både vad man har gjort och vad man har tyckt, funderat över o s v ska finnas med. Intressanta funderingar!
Efter det blev det dags att arbeta kring de ”critical incidents” som vi har jobbat med hemma. Eleverna arbetade med en eller två andra nationaliteter och skulle välja ut en ”critical incident” som man vill skriva manus till och sedan spela upp samt spela in.
Imorgon jobbar vi vidare med detta!
Då var det dags för eftermiddagens aktivitet, trekking uppför la Creu de Gurb. först promenerade vi i 45 minuter dit, sedan började promenadklättringen uppför berget. Alva och Cecilia fick vänta i skuggan vid en typisk spansk gård, medan vi andra svettade oss uppför berget.
Povel konstaterade snabbt kulturskillnaden mellan svensk och spansk skola, då en svensk lärare aldirg hade tagit en klass uppför ett sådant här berg, utan att ha noga ha gått igenom hur man skulle göra, ha säkerhetsvadderade kläder eller något liknande. Men upp kom vi helskinnade och vi belönades med en fantastiskt vacker utsikt. Att Povel och Sofie gjorde sitt bästa för att imitera bergsgetter, kan vi andra leva med. Calle och Vilma var snälla och väntade in den äldre damen de hade i sitt sällskap…
Hon blev dock mycket nöjd när hon kom upp!
Ett kors och den katalanska flaggan fanns på toppen.
De flesta värdar tod sig också upp till toppen.
I fjärran skymtade de snöklädda Pyrenéerna.
Men vi kom att tänka på olika filmer och kände för att posera!
Sedan väntade en mindre svettig, men ändå jobbig promenad nerför berget. Det blev mer än tre timmars promenad för oss. Kanske sover vi extra gott i natt?
På måndagsmorgonen träffades vi alla i en sal och fick para ihop oss i olika ”familjer”. Varje familj blir en grupp som ska arbeta tillsammans med lite olika saker under veckan.
Vi skulle också ta reda på vad de olika personerna i gruppen hade gemensamt, vilket inte alltid är så enkelt.
Lite senare fick vi njuta av den spanska solen medan vi övade oss i ställningstagande. Stå på ena sidan om linjen om jag föredrog katter och på andra om jag föredrog hundar. Svåraste var nog att komma på om man i resten av livet skulle vilja vara förstoppad eller ha diarré. Minerna på alla deltagarna var en obetalbar syn.
Inspirerande lektion i katalanska.
Avslutades med egen tillagning av ”pa amb tomatquet”. Gott var det!
Sedan fick vi se många filmer om hur man ska prata spanska. Även där fick vi lite förtäring. Tortilla och gazpacho. Lite för mycket grönsakssmak i gazpachon tyckte vissa.
Bussfärden till Vic, förbi Barcelona där en liten del av läktaren på Camp Nou kunde skymtas, gick bra. Men ju närmre Vic vi kom, desto tystare blev det bland eleverna och det var nervöst. När till och med någon av dem säger ”jag borde valt matte på elevens val”, så förstår vi graden av nervositet. När vi kom fram till skolan stod alla våra värdar med föräldrar och väntade på oss. Eleverna parades snabbt ihop och en del av dem bestämde sig för att börja med en promenad i stan. Ja, varför inte?
Som man kan förstå på bilderna, så var det ingen spansk värme som mötte oss utan lite kalla aprilvindar, så det kostade på att bara ha t-shirt på sig….
Från flyget kan man ju se en hel del när det är klart väder. Här kan man i bakgrunden skymta Vic.
Eller så kan man titta ner över en del av Barcelona.
Eller så kan man roa sig att ta bilder av andra eller av sig själv….
Till slut landade vi i alla fall, allas bagage var med och vi möttes på flygplatsen av Marta N. Hon hade dessutom med sig vatten och smörgås till oss. Mums! Sedan blev de italienska eleverna ganska försenade, så vi lämnade Barcelona först vid halv sju.
Efter väldigt långa köer vid säkerhetskontrollen var vi äntligen inne på flygplatsen och kunde ta det lite lugnt. Vårt flyg verkar dock bli lite försenat.
Då var vi alla på plats på Lund C, med pass och bagage. Snart dags för oss att hoppa på tåget mot Kastrup. Äventyret börjar!
Då har det blivit dags för oss att packa inför vår resa till Vic, strax norr om Barcelona. Lite svenskt godis har vi med oss till fredagens avskedsfest (innan dess vågar vi inte bjuda på djungelvrål!), men vi har också med oss ett gosedjur i present till våra samarbetsklasser.
En söt, liten älg blir väl en fin present? Kanske något att gosa med för den som eventuellt drabbas av hemlängtan?
A few weeks ago, I was in Bulgaria on a cultural exchange. I lived with a very nice family in a little apartment. One day after school, I went to my room and I noticed something weird. I´m not a very tidy person to be honest. Everything in my suitcase lies in a mess. My host mother had been in my room and had cleaned up the mess. She had fold all my clothes and put them down nicely in my suitcase again. When I saw what she had done it made me feel uneasy and a bit strange. I thought it was a bit rude that she had looked through my personal luggage and stuff.
When the host mother fold my clothes/
Explanations:
I went to Bulgaria on an exchange. On the second day at the Bulgarian school, it was my birthday so I told my friend about it. I thought he would say ¨I’m sorry for not bringing any presents¨. Instead he asked me where his candy was. I was confused because I didn’t know what he meant.
Why d
id he ask me about candy?
Explanations:
